Nu är det över och jag känner mig bara tom. Du säger alla dom rätta sakerna och jag står där tyst, tackar och tar emot. Hejdå. Vad ska man säga? Vi hörs? Jag hoppas det. Men inte nu, för jag har inget att säga.
Kalas med pannkakstårta ikv. Grattis Emelie!
Instängd pga. sjukdom. Det känns lite som Pippi uttryckte det ”Utan snus i fyra dagar försmäktar jag på denna ö”. Fast lite mer som ”Har snorat i fyra dagar och försmäktar nu i detta rum”. Ge mig syre, Ipren, lite näsdukar och något att göra!
Har sett två snowboardfilmer idag och allt jag vill nu är att sluta snora och fara ut och åka!
Tiden håller på att rinna ut. Men jag håller tummarna och fåller en tår. Snälla kom tillbaka...
Kontraster. Från sol och värme till snö och kyla. Från att simma med hajar, kokosnöts drinkar och rödbrända fötter på en strand på andra sidan jorden. Till ett kallt norrland där tjocksockar och långcash är ett måste, och en sol som tydligen stannat kvar på andra sidan horisonten. Orken har jag lämnat i ett främmande land och jag är för trött för att ens lägga ut mattan som ligger i en hög på golvet täckt av ett lager kläder, handdukar och kuddar. Sommaren känns alldeles för långt borta. Men det gör vintern också på ett underligt sätt. Känner mig lite smått irriterad på mig själv för att jag inte fått iväg mig själv till någon backe. Vill bara att det ska vara jag, brädan och snön mot världen. Ja, eller nått liknande...
Snart är jag på andra sidan horisonten, en 11 timmaras flygresa bort. Ja,om bara några timmar lyfter planet som ska föra mig bort. Bort från kalla Sverige till slutdestinationen Thailand. Så jag vill bara önska alla en riktigt god jul och ett gott nytt år. För snart lyfter jag och lämnar Sverige långt bakom mig.
It's like a picture of a loved one in disguise or
it's like finding something pretty in a jar of lies and
if you want just hide your eyes behind your hair
but you can't see me then you can't find me anywhere
But we're all happy cause the streets they're always there for us
and it's quite scary when you wake up in the same old clubs
It's getting darker and I know this time wasn't meant for us
So won't you please please please come back to me
Nummer 8; ett högt eller lågt nummer beroende på vad man räknar. Just nu är 8 alldeles för mycket alldeles för tidigt och inget man kan göra nått åt. Men jag hoppas att vi stannar där ett tag till.
två tomma koppar och smulor på ett fat
sökandes framtiden utan att se klart
Ångest. Varför blir de alltid så fel? Försöker klamra sig fast även om allt faller samman. Varför vara den man inte vill vara? Känner fortfarande lukten av nederlag.
Min hjärna är ungefär som mitt rum just nu; väldigt rörigt och helt oorganiserad. Nerbäddad av ett tunt snötäcke och mörker vandrar jag gatorna som fortfarande är dom samma med musik i mina öron och allt blir så mycket lättare för en stund, så mycket vackrare. Men jag är alldeles för förvirrade, förtvivlad och alldeles för trött för att tänka, känna lr förstå. Jag behöver städa...
Snön faller sakta mot marken och snart lägger sig mörkret som ett täcke över oss. Och jag saknar att jag inte känner dig. Du är flera mil bort men ändå precis runt hörnet. Precis utom räckhåll.
(Bilden är stulen från Jonte, men föreställer mig så jag tog mig friheten.)
