(Bilden är stulen från Jonte, men föreställer mig så jag tog mig friheten.)
Varit på teater idag med Lina och Jonte. Det är inte varje dag man gör. I princip aldrig om jag ska vara ärlig, men ibland måste man vara lite kulturell oxå. Vi såg Fröken Julie av August Strindberg. Den var bra men den kändes inte färdig när den tog slut. Det fattades något. Precis som det alltid gör med det mesta. Inget känns riktigt färdigt, avslutat eller tillräckligt. Det fattas alltid någon bit i pusslet. Det kan vara en känsla, dom där orden, en viskning eller bara en knapp. Det är omöjligt att vara perfekt, men det är väl det som är charmen. Alla små skavanker, alla egenheter och brister.
But everything looks perfect from far away.
Men du är här nu, inte för evigt utan endast för ett ögonblick.